Löpning i Castlefield

Nu är jag hemma igen efter fyra dygn i Manchester! Det var andra gången vi var där, så vi hade inte en massa \”måsten\” att se eller uppleva. Huvudanledningen till att vi åkte dit igen var för att se Manchester United spela på Old Trafford. Vi var där för drygt två år sedan & då blev matchen flyttad, så vi missade att se dem spela. Stora sonen ha haft Manchester United som favoritlag sedan han var liten, så det var verkligen speciellt att få uppleva dem spela på deras hemmaarena. En stor bonus var ju dessutom att Zlatan var på plan – det var inte klart när vi köpte resan & fotbollsbiljetterna!

Mannen & jag hade med oss löparkläder, så vi var ute & sprang i Manchester. Fantastisk kul att få dela detta löpintresse tillsammans. Jag älskar ju att springa på nya ställen & det var en ny upplevelse att upptäcka ett vaknande Manchester. När vi sprang iväg vid 8-tiden på söndagen, så lämnade Halloweenklädda människor uteställena i Gay Village. Vi lever lite olika liv helt enkelt?!

Första rundan i Manchester sprang vi i Gay Village, Deansgate & Castlefield. Kontraster mellan gammalt & nytt. Vi sprang så mycket vi kunde utmed Rochdale Canal. Tyvärr var det mycket skräpigt både i vattnet & på gångvägarna. Kanaler, broar & gamla industrilokaler. Små slussar mitt inne i stan vid stora mer moderna hus. Vår hemstad Norrköping kallas ju för Little Manchester & det har faktiskt lite likheter. //Vickan

Små trånga gångvägar under broarna. Små slussar mitt bland höghusen. Låga kanalbåtar låg på flera ställen i kanalen.

I denna minnespark, The Beacon of Hope, var jag sist vi var i Manchester också. Då var det i mitten av april & hela parken blommade galet vackert i rosa av japanska körsbärsträd!

Höstfina Castlefield.

Jag var ju \”tvungen\” att köpa en Zlatan-halsduk inför matchen. United hade många chanser, men tyvärr blev slutresultatet 0-0 mot Burnley.